Hej!

Så hade jag ännu en hårdbana framför mig när den 6:e deltävlingen i Nordcupen skulle gå av stapeln. Efter helgen i Skellefteå drog jag på mig en förkylning som gjorde att jag inte har tränat alls. Åkte dock en sväng till Älvsbyn förra helgen för att åtminstone känna på banan men det gav inga bra vibbar. Banan var dock i betydligt bättre skick nu och det kändes rätt bra på träningen, kanske för att jag hade väldigt låga förväntningar.

Antalet förare fortsätter att sjunka och nu var vi bara 14st. Det blev snabbt 13 när Westman kraschade på träningen. Vad jag hörde hade han fällt en björk och brutit näsbenet. Snacka om otur. Fästet på startrakan var enormt och jag hade svårt att hålla nere framhjulet i alla starterna. Istället blev det krig om placeringarna och det lyckades ganska bra då jag tog en sjundeplats i första heatet. Jag hade ett motorstopp på vägen och fick se mig bli varvad för första gången i år men annars var jag nöjd. Ännu nöjdare var jag efter andra heatet då jag körde stabilt in på en femteplats utan att bli varvad.

Söndagen blev pannkaka, när motionärerna ska ut så öppnar sig himlen och ett skyfall av värsta sorten bryter ut. Regnet fullkomligt öser ned och det gick knappt att skilja förarna åt från sidan. Jag tänkte inte på att de skulle köra mastervarv så när jag hör en start gå började jag fundera om det var mitt heat, motionsgänget kör ju bara 10min. Så jag rusar ut i regnet och beger mig till waiting zone och får då se att jag är onödigt tidig ute och alldeles dyngsur. Nåväl, efter regn kommer solsken och det blev en paus så banan kunde göras iordning och jag hann torka innan det var dags för mitt mastervarv. Under det varvet kände jag att styret satt löst så jag ger järnet tillbaka till depån för att skruva fast det. Tyvärr hann jag inte tillbaka i tid innan starten hann gå men jag kör ut på banan över grinden precis som man ska. Efter tre kurvor ser jag Fredrik Lantto stå och lyfta i sin cykel, lerig från topp till tå. Två kurvor senare är det min tur att gå samma öde till mötes, får en jättesladd som jag räddar men returen kastar av mig och jag glider omkull. Hojen ligger halvt uppe i rampen på första platån så jag får ta i för att lyfta upp den och tappar fotfästet och glider omkull igen. När jag väl kommer igång igen pekar hjul och styre åt olika håll och handtaget är såphala av all lera men skam den som ger sig. När jag sedan kommer runt till varvningen får jag se domaren stå och vifta med en svart flagga. Tydligen var det mig hann ville ha ett ord med och när jag stannade fick jag en utskällning för att jag hade kört för fort från waiting zone över området bakom grinden och kommit med sladd ut på banan och utgjort en fara för funktionärerna. Därför skulle jag inte få köra något mer det heatet. Självklart körde jag fort, jag var ju stressad till max och sitter på ett krutpaket men nog hade jag kört ännu fortare om jag inte hade brytt mig om säkerheten för folket som stod bakom grinden. Jag hade full koll på situationen och kontroll på hojen men domaren såg annorlunda på saken och jag kände inte för att börja debattera då jag inte har lusläst reglerna vilket man tar för givet att en domare har gjort. Nu i efterhand har jag försökt hitta någon regel jag brutit mot men inte hittat någon så jag känner mig bestulen på viktiga poäng och jag är inte nöjd längre. 7(!) förare gick i mål i det heatet, två bröt och jag diskades.

Sedan blev det en enorm väntan innan andra heatet kunde köras pga ambulanstransport och där blev jag sexa men jag hade svårt att ladda om. Totalt åtta i helgen.
Nästa tävling är i Piteå om två helger.

Vi ses!
/Ante