Hej!

Här kommer till slut en rapport från Nordcupstävlingarna på Näverberget. Som vanligt på hösten är det en tung sandbana som väntar förarna. Motståndet var det inget fel på trots att ett par förare hade åkt till England för att titta på Motocross des Nations, lag-VM alltså. Här hemma var det Perra Nyberg, Micke Gustavsson och Niklas Granström som stod i en klass för sig och lade beslag på pallplaceringarna hela helgen.

Första heatet kändes hyfsat till en början, kom ut kring fjärde plats men tappade ganska omedelbart Frank Lindroth. Varvet efter var det Markus Jaakola som passerade och han passerade så småningom även Frank. Hängde inte riktigt med dessa men när Frank fick motorstopp fick jag kontakt igen. Sedan hängde jag på honom i några varv innan han började dra ifrån men jag hade då skapat en lucka bakåt på en halv minut. Sjätteplatsen kändes alltså helt ohotad när jag fick motorstopp i en kurva. Det tog halvminuten innan jag fick igång hojen så nu var mitt försprång bakåt uppätet av Erik Luthström. I två varv lyckades jag hålla honom bakom mig samtidigt som hojen blev mer och mer svårkörd. Till slut kunde jag rulla i mål som sjua, strax före Emil Öhrlund som ramlat tidigt i loppet. Jag hade nästan ingen verkan på kopplingen vilket visade sig bero på att kopplingen gått sönder. Det var bara att stå på sidan och titta på när de andra gjorde upp om poängen i sista heatet. Bittert.

Söndagen kunde jag köra, som så många gånger tidigare i år, tack vare att brorsan lånade ut sin 520cc. Den här gången slängde vi på min gaffel och mina hjul. Helt klart blev den bättre men inte riktigt samma sak som att köra vad man är van. Första heatet gjorde jag två vurpor på samma varv och fick sedan kämpa på under resterande heatet för att köra upp mig till sjua. Andra heatet fick jag ingen rytm utan fick kämpa på men tog till slut en sjätteplats vilket också blev totalplaceringen för dagen. Bättre gick det då för brorsan som sånär fick kliva högst upp på pallen i motionsklassen. Med en seger i första heatet trots en dålig start satte han sig i respekt hos motståndarna. När man inte trodde att han kunde upprepa en så dålig start gör han en precis så usel start att man bara står som ett frågetecken. Efter halva första varvet var han 11s efter ledande Lars-Olof Johansson som seglat upp i täten och direkt skaffat sig en lucka. Nu följde en spännande kamp mot klockan och till slut skiljde det bara en cykellängd men då L-O var först i mål knep han även dagens totalseger. Imponerande dock att brorsan, som motionerar lika mycket som en björn som gått i ide, körde snabbare ju längre heatet led och satte sin snabbaste tid när det var som gropigast.

Helgen efter stod Arvidsjaur som värd för Nordcupsfinalen men eftersom jag inte fixat någon ny kopplingskorg så stannade jag hemma. Det var ju inte så att man låg och krigade om viktiga poäng i sammandraget direkt.

Nordcupen är slut för i år och facit är en 13:e i bagaget. Ett riktigt bottennapp med andra ord utifrån min målsättning att komma topp-5. Det mesta har gått snett och jag vill nu bara lägga det bakom mig och börja träna inför nästa år. En ljuspunkt är att jag fått vara så gott som skadefri hela året och bara behövt ta det lugnt efter en krasch i Boden och en marksyning på inlines(!).

Helgen som stundar är det dags för lagtävling på Näverberget. Den klassiska "3-timmars" går nämligen av stapeln men jag ska inte vara med, jobbet kallar. Åk gärna dit och titta, det brukar vara en sevärd tävling.

Ciao!/Ante