Hej!

Så var det dags att avrunda säsongen med det årliga Klubbmästerskapet. Då jag gjort iordning hojen till försäljning och nyligen varit förkyld tänkte jag bara vara åskådare men en titt på den preppade banan var allt som behövdes för att väcka åklusten. Då endurogänget körde sitt KM samma dag och det fanns förare där som vill dubblera var det ett par timmar innan stora klassen skulle starta. Därmed fanns det tid för att hämta grejerna och efter ett samtal med brorsan så var det grönt att låna järnhästen återigen.

Det hade gått två veckor sedan jag sist körde så jag for ut och kände på banan innan det var dags för vårat heat att dra igång. Två träningsvarv följt av direkt upp på grind. Heaten skulle gå över fyra varv vilket på en slät bana motsvarar ca tio minuter. Klippte starten och lyckades omgående skapa en hyfsad lucka till Frank Lindroth som jobbade sig upp till andra plats efter en sämre start. Vi var fem-sex stycken som startade. På det andra varvet började hojen låta mer och mer illa och jag befarade att jag hade hoppat sönder ljuddämparen. Den tappade en del ork i backarna men det finns mycket att hämta i spisen så det fanns ändå gott om pulver kvar. Allt eftersom började Frank knappa in och på det fjärde och sista varvet var han som en igel. Jag avvärjde hans attacker men i sista kurvan släppte jag innern och han kunde smita förbi. Dock svarade jag på väg mot målhoppet och vi gick jämsides över mållinjen men jag blev dömd som segrare med en halv hjullängd. Jag körde bra i början men hann stumna ganska rejält i armarna. Det blåste rejält vilket gjorde hoppen väldigt intressanta.

Andra heatet började precis lika bra som första men nu gick Frank förbi redan på andra eller tredje varvet. Jag hakade på och tänkte inte ge upp segern så lätt. Höll kontakten ut på sista varvet men hur jag än försökte kom jag aldrig tilräckligt nära för att på allvar göra en attack. Det närmaste jag var hade i bästa fall skickat honom av banan eller oss båda i backen och det är inte min stil, speciellt inte på en tävling av klubbmästerskapets kaliber. Iochmed segern i andra heatet tog alltså Frank hand om förstaplatsen och jag blev tvåa. En bra morot inför vinterträningen.

Jag avslutar med något jag vet många väntat på. Har lyckats komma över en bild på Sticky, hårdare än hårdast. Varning utfärdas och den lyder:
"Nästa år får ni se upp, jag säger bara. Ride red"

Nästa gång är det dags för säsongssammanfattning. /Ante